Söndagen den 19/7-09



Om du inte känner mig nu kommer du aldrig, aldrig, aldrig lära känna mig..



Det smärtar och tär, men de är så när man är kär.. Jag försöker dag som natt att trycka undan dessa påfrestningar, mina djupaste och starkaste känslor, hålla allting under kontroll, jag hoppas förgäves på att allting ska ta en positiv vändning och där ska du stå. Men inte ett ord eller en vinkning inte ens en vindpust ifrån dig och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag drunknar in mina egna tårar, jag stryps av mina egna drömmar. Orken börjar ta slut och mitt skyddsnät är inte stort.. Varför är det så svårt att få vara lycklig. Jag trodde på allt , jag trodde på kärleken, jag trode på dom 3 orden.. och jag står fortfarande för dom för jag älskar dig ..